2016, tack, men adjö.

Life of Sofie Permalink0
Nytt år har redan kommit innanför tröskeln. 2017. Vi är inne på fjärde dagen av det nya året och jag sitter här lika exalterad som på nyårsafton. Jag sitter dock och lyssnar på KENT som vi lämnade ifrån oss i 2016, men musik har aldrig ett slutdatum. Men, människor, platser och stunder, försvinner. Man kanske inte vill och kanske inte har en chans, men tillslut, så är det slut.
 
Det finns några personer från 2016, som inte följer med till 2017, men jag är tacksam för dem. För att de har gjort mig en tjänst på något vis och jag tror inte längre på hat. Att någon som gör dig något ont, i slutändan, så har den människan egentligen bara stärkt dig. Så människorna jag kommer möta i år, jag är spänd! 
 
2016 var ett fantastiskt år men visst fanns det tider jag grubblade, undrade vad i hela friden som sker och att jag borde veta bättre. Fast, ibland kommer en tjock dimma och trots att du vandrar framåt, så har du ingen klar sikt. Men det lättar efter ett tag. Det värdet lärde jag mig och trots att jag inte uppskattade det då, så är jag så tacksam över det idag. 
 
Jag har insett värdet av att vara produktiv, för om det är något 2016 lärt mig, så är det att tiden rusar förbi. Snabbare än blixten, bokstavligen. Jag har själv märkt av att jag blivit modigare och klokare, tagit mer chanser än att låta dem svepa förbi. Men i år, då ska jag inte låta något passera ens ett steg. För vad har du på att förlora? Absolut ingenting. Man sätter upp en illusion, men det är ju bara det det är, en illusion. Att om du låter det gå lite längre tid blir det bättre då. Du kommer vara klokare och modigare om en vecka. Nej, det stämmer aldrig. Det är just när du tar möjligheterna som det gör dig klokare och modigare. Gör det idag, gör det nu. 
 
I år vill jag vara den modigaste jag. Jag vill utmana mig själv och göra saker jag varit rädd för. För vad har du att vara rädd över, när det inte tar död på dig? Det är något jag lovat mig själv i år, att inte vara rädd. Oavsett vad jag än tar för mig. Jag har varit så osjälvsäker i så många år, bättre sent än aldrig, men nu jävlar. Handlar det om att stå upp för mig själv, diskutera något som skrämmer mig, klättra upp för ett berg eller prova ett jobb som är helt utanför mina gränser, så gör jag det. Sanna mina ord. 
 
2016, tack, men adjö. 2017, vad du än har planerat för mig, så kvittar det. JAG ska ta dig med storm. 
 
 
Till top